Mesaz Karenm 2022 - Per E. Mathiot

Mesaz Karenm 2022

Sak lannen, pour karenm, Levek i ekri en let pastoral pour bann fidel son dyosez. Dan sak let pastoral, Levek i abord en tenm. Sa lannen, Mgr Harel in pran en lot lapros. Sa i fer ki mesaz karenm, pour sa lannen i diferan. Dan ki fason? Mgr. Harel i’n plito get lavi, parey in ete dan sosyete seselwa, depi Lendepandans ziska ozordi. Sa legzersis in montre ki Sesel in konn en krwasans ekonomik, dan bann lannen, apre Lendepandans. En krwasans ekonomik ki’n anmenn progre, ki’n anmelyor lavi Seselwa dan tou pwendvi. E sa ki pli ankourazan, se ki Seselwa in pran dan zot lannen direksyon zot pei.

Par kont, sa legzersis in osi montre serten defayans dan sosyete Seselwa. Sa bann defayans i’n annan lenpak negatif lo bann fanmir Seselwa e dan sosyete. Defayans ki’n anmenn soufrans, vyolans, kriminalite, e ankor lezot fleo sosyal. Sa krwasans ekonomik in anmenn plis larzan, plis lanmizman. Sosyete Seselwa in vin en sosyete konsomater. Dan sa sosyete konsomater, nou bann koutim ek nou kiltir kreol in ganny menase. In annan Seselwa ki’n ganny dekiltire.

Dan son mesaz karenm, pour sa lannen, Mgr Harel i’n ed nou war bann progre ki nou’n fer, me osi kote ki’n annan serten defayans. Parey nou dir : « Kote nou sorti, e kote nou’n arive ozordi. » Si Mgr Harel i’n fer sa legzersis, se pour rapel nou sa ki Konsil Vatikan II i dir : « Les joies et les espoirs, les tristessses et les angoises des hommes de ce temps, surtout les pauvres et ceux qui souffrent, sont aussi les joies et les espoirs, les tristesses et les angoises des disciples de Jésus. » (Gaudiun et Spes.)

Dan sosyete Seselwa, i annan bann fanmir natirel, fanmir-Legliz, e sosyete konman en fanmir. Bann fanmir i labaz fanmir-Legliz, e osi labaz fanmir-sosyete. Sa trwa fanmir i konekte avek kanmarad. Konman Legliz i an sinod lo Legliz sinodal, dan en premye letap, nou’n get bann keksoz pozitif, dan nou bann fanmir natirel, dan fanmir-Legliz, ensi ki dan fanmir-sosyete. Se sa bann keksoz pozitif ki pou fer nou avanse.

Prezan ki nou konmans karenm, nou pou abord en lot letap dan nou lamars sinodal. Konman karenm i en letan konversyon, nou pou get ansanm ki bann sanzman ki nou kapab fer dan nou bann fanmir natirel, dan fanmir-Legliz, ensi ki dan nou fanmir-sosyete, pour ki nou vin pli lib, pli responsab, e pli fraternel. Dan nou travay, pandan sa letan karenm, nou pou fer en zefor spesyal pou nouri lavi – nouri nou leker avek Parol Bondye. Parey Zezi ti dir : « Zonm pa viv zis avek dipen, me osi avek tou parol ki sorti dan labous Bondye. » Nouri nou leker, nouri nou lavi, avek Parol Bondye, akoz nou bezwen    lalimyer ek lafors Bondye dan nou lavi.

Par konsekan, nou annan en pasaz levanzil pour sak Dimans karenm, pou ed nou dan nou refleksyon. Alor pandan lasemenn, nou ganny envite pou lir en pasaz levanzil e pran enpe letan pou reflesir lo la. Sa legzersis, se pou nouri nou leker, nouri nou lavi avek Parol Bondye. Karenm i en letan, pour nou sanz nou leker. Ler nou sanz nou leker, nou sanz osi nou mannyer regard lezot, e nou mannyer regard lavi, avek en regard pozitif, olye war zis sa ki negatif. Karenm i sa moman favorab, pou fer en zefor pou avanse, pou progrese, dan lanmour.

 

Per Edwin Mathiot.